10 Råd som ger dig större kontroll över din energianvändning, mindre miljöpåverkan och
mer pengar kvar i plånboken. Testa själv!
Sänk inomhustemperaturen 1 grad och minska
uppvämningskostnaden med ca 5 %. Öka elementens
effektivitet genom att flytta möbler som hindrar värmen.
En 10 minuters dusch om dagen kostar upp mot 1 500
kr per år. Med snålspolande handtag kan du halvera
vattenanvändningen. Om du har en elvärmd
tappvarmvattenberedare som måste bytas är
merkostnaden för en mindre solfångaranläggning
relativt liten.
Apparater i stand-by läge förbrukar el i onödan. Detta
gäller TVn och alla apparater med fjärrkontroll, men
också transformatorer i vägguttag. Denna
tomgångsförbrukning är en onödig kostnad. Stäng av
dem!
Vattenkokaren förbrukar en tredjedel av energin jämfört
med en spisplatta. Kastrull med lock förbrukar en
tredjedel av energin jämfört med kastrull utan lock.
Äldre kylar och frysar kan förbruka mycket el. Det lönar
sig att välja energisnåla vid utbyte. Rätt temperatur och
dammad baksida håller energiförbrukningen låg.
Lågenergilampor är fem gånger effektivare än glödlampor.
Tänk på att transformatorn till halogenlampor
kan dra lika mycket ström som lampan även när lampan
är släckt.
Full disk- och tvättmaskin och låg temperatur ger lägre
energiförbrukning. Torktiden minskar för tvätten om
centrifugeringen görs med högt varvtal.
Golvvärme ökar komforten i huset men kan även öka
uppvärmningskostnaden om den installeras i äldre hus.
Om golvvärme installeras i golv mot mark eller i källaren
bör det vara minst 25 cm isolering mot mark.
Om du värmer ditt hus med el eller olja – överväg att
byta. Installation av värmepump, pelletskamin, byte av
oljebrännaren till en pelletsbrännare eller anslutning till
fjärrvärme lönar sig ofta och kan ge en stor miljövinst.
Om det är möjligt att tilläggsisolera vinden är detta
normalt en av de mest lönsamma åtgärderna. 40-50 cm
ger en mycket bra isolerstandard.
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| 10energirad.pdf | 15.44 kB |
Rätt belysning bidrar till en bra inomhusmiljö samtidigt
som den drar lite energi. Både i hemmet, på företaget och i offentliga
lokaler lönar det sig att se över belysningen. Du kan uppnå såväl bättre arbetsmiljö
som lägre driftkostnader.
Att minska elanvändningen för belysning kan göras på
två sätt. Dels genom att minska driftstiderna och dels
genom att minska installerad effekt. I detta faktablad går
vi mycket kortfattat igenom några punkter att tänka på.
Att släcka där ingen har glädje av ljuset kan verka
självklart. Men det är lätt att glömma och i exempelvis
offentliga lokaler, gymnastiksalar, trapphus kan
lösningen vara att styra ljuset med automatik. Kanske
räcker det med dagsljus under en del av dagen? Med
dagsljusreglering av belysningen anpassas ljusstyrkan
efter tillgången på dagsljus. Lysrör kan ljusregleras med
nya armaturer med reglerbara HF-don eller utrustning
för att ändra spänningen. Om man vill behålla de
befintliga armaturerna kan man använda närvarogivare
som reagerar på rörelser eller ljud för att släcka när
ingen är i lokalen.
Placera armaturerna så att de ger ljus där det behövs.
Verksamheten har kanske ändrats utan att man flyttat
eller bytt armaturerna? I gångar och förvaringsutrymmen
behövs ofta inte så starkt ljus. Ljusa väggar och
inventarier reflekterar ljus bättre vilket sparar energi.
Det finns flera olika ljuskällor som kombinerar bra ljus
med lång livslängd och högt ljusutbyte.
En normal glödlampa har en livslängd på ca
1 000 timmar och ger ett vackert och varmt ljus.
Nackdelen är att endast 5 % av energin som den
använder blir ljus.
Halogenlampor ger ett vackert ljus med bra
färgåtergivning som passar för belysning av tavlor och
föremål. Det finns halogenlampor för normalspänning
(230V) samt lågvolt (12V), som kräver en transformator.
Lågvoltshalogen förbrukar el även när lampan är
släckt eftersom transformatorn alltid är på. En sådan
belysning bör stängas av på starkströmssidan.
Livslängden är ca 3 000 timmar. Halogenlampor för
230V har något kortare livslängd. I halogenglödlampan
blir endast en liten andel av energin ljus, ca 8 %. Ur
energisparsynpunkt är det därför inget bra val. Istället
bör man välja lågenergilampor eller kompaktlysrör. I
butiker och även utomhus kan man använda keramiska
metallhalogenlampor som ger bra färgåtergivning och
ett högt ljusutbyte.
Både lågenergilampor och kompaktlysrör är bra val.
I kompaktlysrör med stift sitter driftdonet i armaturen
och kasseras inte när lampan går sönder, men de
kräver en armatur som är anpassad för kompaktlysrör.
Kompaktlysrör håller ca 8 000 timmar och av den
tillförda energin blir ca 20 % ljus och resten värme.
Lågenergilampan har inbyggt driftdon och idag finns
lågenergilampor med samma form som glödlampor så
du kan använda dem i de flesta armaturer. De håller i
cirka 10 000 timmar och omvandlar hela 25% av
energin till ljus.
I Råd&Rön 1/04 finns ett test av lågenergilampor
som visar att en del av de billigaste lamporna är riktigt
bra.
Det finns två typer av lysrör. De vanligaste har driftdon,
kondensator och glimtändare och drivs av frekvensen
50 Hz. Den andra typen tänds av ett HF-don
(Högfrekvensdon) med en frekvens mellan 30 000 och
70 000 Hz. Ljuset upplevs då som flimmerfritt och tänds
utan blinkningar och slocknar helt då lysrören är
utbrunna. De är dessutom energisnålare och med vissa
HF-don kan man reglera ljusnivån vilket kan ge ännu
lägre energianvändning.
Man bör använda fullfärgslysrör eftersom de håller
längre, ger mer ljus och bra färgåtergivning. De har
beteckningen 827, 830 eller 840.
Den senaste modellen av lysrör heter T5 och är
effektivare än gamla, d.v.s. de ger mera ljus per watt.
De är smalare än vanliga lysrör och har andra längder
så man kan inte använda dessa i gamla
lysrörsarmaturer, men de är ett bra val när man skaffar
nya armaturer.
Livslängden för lysrör är ofta mer än 15 000 timmar
och i lysrör blir 25 % av den tillförda energin ljus.
Med armaturer som har blanka reflektorer kan man rikta
ljuset så att det ger mest nytta. Välj en armatur som är
lätt att hålla ren!
En vanlig fråga är om lysrör får kortare livslängd och om
de förbrukar mer energi om de ofta tänds och släcks.
Ett generellt svar är att ett lysrör bör vara släckt i minst
15 minuter innan det tänds igen, för att livslängden inte
skall påverkas i någon större omfattning.
Energianvändningen blir självklart mindre ju längre tid
som lampan är släckt.
Många har en invändning mot att ta bort glödlampor
eftersom man hävdar att de avger värme, vilket kommer
huset tillgodo. Det är dock inte alla hus som kan
tillgodogöra sig denna värme. Det beror på att
termostaterna är tröga och dessutom sitter de långt
ifrån glödlampan. Dessutom avges värmen på ett ställe
i rummet där den inte behövs, t.ex. i taket.
I hus med exempelvis bergvärmepump eller
pelletspanna är värmekostnaden dessutom billigare per
kWh än den elkostnad som glödlampor ger upphov till.
I ett elvärmt hus med värmeväxlare på frånluften,
eller med frånluftsvärmepump, kan däremot en större
del av värmen komma huset tillgodo, medan hus med
självdragsventilation får ett mycket litet tillskott.
I äldre belysningsanläggningar står elenergin ofta för
70 % av de totala kostnaderna under anläggningens
livslängd. Det är därför viktigt att räkna på
belysningsanläggningens livscykelkostnad. Ofta lönar
det sig att investera lite mer för att få låga
energikostnader.
Man kan räkna med en besparing på minst
500 kr för varje glödlampa som byts ut. Priset 80 kr för
en lågenergilampa är dessutom väl tilltaget, det går att
hitta betydligt billigare alternativ.
Energimyndigheten har tagit fram en rad broschyrer
om belysning i bl.a. kontor, verkstadsindustri och
sporthallar. Dessa kan beställas eller laddas ner från
www.energimyndigheten.se
På www.ljusbanken.se finns det mer fakta om
energieffektiv belysning, länkar till belysningskonsulter
mm.
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Belysning.pdf | 25.13 kB |
I berget lagras solvärme som kan tas till vara med hjälp av en bergvärmepump.
Med en bergvärmepump kan du minska både din energikostnad och din miljöpåverkan.
Försäljningen av bergvärmeanläggningar har ökat
kraftigt under de senaste åren. Anledningen är att
energipriserna ökat och då är bergvärme ett bekvämt
sätt att minska energikostnaderna.
En värmepump fungerar enligt samma princip som ett
kylskåp. I kylskåpet tas värme inifrån skåpet och avges
på skåpets baksida. En värmepump tar värme från
berget, jorden eller luften och avger den till huset.
För varje kWh el som värmepumpen behöver för att
arbeta får man ut ungefär 3 kWh värme till huset. Om
gratisvärmen håller en hög temperatur och husets
värmesystem håller en låg temperatur får man den
bästa värmefaktorn, dvs. mest värme till huset i
förhållande till hur mycket el värmepumpen drar.
Värmepumpen kan hämta gratisvärme från olika
värmekällor där berg och uteluft är vanligast för villor.
Fördelen med att använda berg är att det håller samma
temperatur året om medan uteluften är kallast då
värmen behövs som bäst. Investeringskostnaden är
dock betydligt högre för bergvärme då borrningen är
kostsam. Om husets energiförbrukning är låg kan det
vara svårt att motivera en hög investeringskostnad och
då kan uteluft vara ett intressant alternativ. Om huset
har en stor tomt med lättgrävd mark eller gränsar till en
sjö kan jord- eller sjövärme vara intressant. Kostnaden
är i storleken 10 000 kr lägre jämfört med ett borrhål.
Värmepumpen dimensioneras efter husets energianvändning
och värmebehov. En tumregel är att välja
en värmepump med en avgiven effekt som är 50–75 %
av husets maximala effektbehov. Då ger värmepumpen
ungefär 90 % av energibehovet för värme och varmvatten
under året. Det innebär att värmepumpen
behöver en kompletterande värmekälla under de
kallaste dagarna. Ofta är det en elpatron som sitter i
värmepumpen men det kan även vara en el- eller
oljepanna.
För att bergvärmepumpen ska leverera så mycket
värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är
tillräckligt djupt och att husets värmesystem är injusterat
så att inomhustemperaturen inte blir högre än
nödvändigt. I vissa hus kan det vara nödvändigt att
installera fler radiatorer eller att byta till större radiatorer
för att kompensera för att värmepumpen använder lägre
temperaturnivåer än en el- eller oljepanna. På vår
hemsida kan du göra en översiktlig beräkning som visar
om ditt hus har tillräckligt stor radiatoryta, se
www.energiradgivningen.se
Om installation av bergvärme är lönsamt eller inte beror
på en rad faktorer och därför måste man göra en kalkyl
för det aktuella huset. Eftersom investeringen är stor blir
lönsamheten bättre för hus med en hög energiförbrukning.
Nedan följer ett exempel på en kalkyl.
Kalkylen avser en villa på 150 kvm med vattenburen
elvärme. Familjen förbrukar ungefär 25 000 kWh om
året. Om vi utgår från att 5 000 kWh är hushållsel
kvarstår 20 000 kWh som går till husets uppvärmning
och varmvatten. Effektbehovet beräknas då vara 10 kW
och värmepumpen dimensioneras då till ca 6 kW. Den
kan då spara ungefär 13 000 kWh per år.
Om elpriset är 1,1 kr/kWh (jan -06) blir besparingen
ca 14 000 kr/år. Med en investeringskostnad på
130 000 kr tar det mindre än 10 år innan investeringen
är intjänad. Om den gamla pannan måste bytas bör
man bara räkna på merkostnaden (kostnadsskillnaden)
mellan värmepumpen och en ny panna.
Andra faktorer som kan räknas in i en
lönsamhetskalkyl är värdet att få mer utrymme i huset
när oljepannan försvinner. Taxeringsvärdet och
fastighetsskatten ökar, hur mycket beror på husets läge.
Om du har haft en oljepanna och en låg huvudsäkring
kan du bli tvungen att byta till större säkring vilket kan
bli ca 1 000 kr dyrare per år. Lönsamheten påverkas
även av faktorer som framtida elpriser och om
värmepumpen kommer att kräva reparationer.
Nedanstående checklista innehåller tips på vad man bör
tänka på vid installation av bergvärme.
1. Det bör vara minst 20 m mellan två olika
energibrunnar. Undvik att borra närmare än 10 m
från tomtgränsen för att minska risken att du stör
grannens energibrunn och tvärtom. Man bör även
undvika att borra närmare än 4 meter från huset.
Mer information finns på www.geotec.se, bl.a.
under frågeforumet.
2. Ta fram uppgifter på årlig energianvändning för
husets uppvärmning under de senaste åren.
Uppgifter finns på fakturor från elleverantör och
oljebolag. Om du nyligen köpt huset är det ingen
nackdel att bo ett år innan du köper en
värmepump. Orsaken till det är att värmepumpen
bör dimensioneras efter husets energianvändning
och den kan ändras kraftigt vid ett ägarbyte.
3. För att en värmepump skall fungera bra och att
verkningsgraden skall vara hög bör värmepumpen
producera så låga temperaturer som möjligt, helst
lägre än 55 ºC. För varje grad varmare temperatur
som värmepumpen behöver producera blir den ca
2,5% mindre effektiv. Pröva att öppna alla radiatorventiler
helt och undvik att ställa möbler framför
radiatorerna.
Radiatorsystemet i hus byggda före 1984 är ofta
dimensionerade för höga framledningstemperaturer
från pannan, kanske 80 ºC vid -15 ºC
utetemperatur. Som tur är radiatorerna i hus
byggda ca 1960-70 ofta överdimensionerade vilket
medför att en värmepump ofta fungerar bra i dessa
hus. Om husets radiatorsystem kräver högre
framlednings-temperaturen startar tillskottsvärmen
(elpatronen, elkassetten eller oljepannan) tidigare
än vad som egentligen behövs. Det finns också en
liten risk för att returen från radiatorerna till
värmepumpen blir för hög och då stannar
värmepumpen. I vissa hus, som ofta är 20-40 år
gamla, kan det vara nödvändigt att installera fler
radiatorer eller att byta till en större storlek, detta
bör installatören bedöma.
4. Om värmepumpen har ersatt en ved- eller
oljepanna kan ventilationen i huset minska
samtidigt som murstocken blir kallare. Kontrollera
vindsutrymmet regelbundet efter tecken på fukt.
Detta gäller om huset har så kallad
självdragsventilation. Du kan även behöva
installera ett element i källaren för att ersätta
värmen som pannan tidigare bidrog med.
5. Du är skyldig att anmäla att du installerar
bergvärme till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor
och i en del kommuner måste du söka
tillstånd. Kostnad för anmälan är 0–3 000 kr.
6. Ta in offerter från flera leverantörer, gärna tre eller
fler. Företaget bör vara medlem i branschorganisationen
Svenska Värmepumpsföreningen,
tel.08-762 75 00.
7. Är borrhålet tillräckligt djupt? För en väl fungerande
bergvärmepump räknar man med att ungefär 2/3
av energin för uppvärmning hämtas från borrhålet
och 1/3 är köpt el till kompressor. Borrhålet kan ge i
storleksordningen ca 145 kWh per meter borrhål
och år. Om värmepumpen totalt ska ge 20 000
kWh per år hämtas ca 13 000 kWh från borrhålet
som då bör vara minst 92 meter (145 kWh x 92
m=13 340 kWh) under grundvattennivån. Glöm inte
eventuella utbyggnadsplaner mm när du pratar
med installatören. Det är bättre med ett för långt
borrhål än ett för kort. Det som är viktigt i borrhålet
är det så kallade aktiva djupet dvs. det djup som är
under grundvattenytan. Om huset ligger på en höjd
kan det krävas ett betydligt djupare hål.
8. Det är bra att montera regnskydd på skorstenen
samt att det är någon form av ventilation genom
skorstenen. Fråga skorstensfejarmästaren om tips.
9. För månatlig statistik över elförbrukningen så
märker du om värmepumpen fungerar som tänkt.
10. För att få så effektiv drift som möjligt är det viktigt
att alla inställningar är riktiga, t ex hastigheten på
cirkulationspumpen för husets värmesystem och för
pumpen för vätskan som cirkulerar i borrhålet. Det
är också klokt att tillåta någon grads variation av
innetemperaturen, då startar kompressorn inte lika
ofta och slits mindre.
11. Om du har en gammal oljecistern måste den åtgärdas
eller rivas. Exempel är att påfyllnadsröret skall
tas bort. Kontakta miljökontoret på din kommun så att den inte finns kvar i Cisternregistret.
• Villavärmepumpar, broschyr med marknadsöversikt
och test, utgiven av Energimyndigheten. Kan
hämtas hem (pdf) eller beställas från www.energimyndigheten.se.
• På www.svepinfo.se finns information om
värmepumpar.
• På www.varmepumpsforum.se finns ett omfattande
frågeforum med diskussioner om värmepumpar.
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Bergvarme.pdf | 31.05 kB |
Kostnaden för hushållsel har ökat kraftigt de senaste åren. Orsaken är att elpriserna har stigit, elskatten har höjts, att en så kallad elcertifikatsavgift har införts men även att vi har fått en ökad mängd apparater i hemmet
Kostnaden för el består av flera olika delar,
Kostnaderna avser januari 2006 och kan ändras snabbt. Ring till din elleverantör och fråga om de kan erbjuda något bättre elavtal än det du har. Ett s.k. tillsvidareavtal är nästan alltid dyrast. Du har också möjlighet att byta elleverantör. Om du bor i en lägenhet och har en förbrukning på 2 000 kWh el per år minskar din kostnad med 200 kr/år om elpriset minskar med 10 öre/kWh. Om du använder el för uppvärmning kan det handla om flera tusenlappar. På Konsumentverkets hemsida kan man enkelt söka leverantörer med fördelaktiga priser
Om du skall välja rörligt elpris eller binda elpriset ett eller flera år framåt är svårt att svara på. Det är ungefär att jämföra med om du skall välja mellan att ha ett bostadslån med rörlig eller bunden ränta. De senaste åren har det varit något billigare med ett avtal med rörligt elpris.
Variationen i hushållsel är stor och beror bland annat på hur många personer som finns i hushållet, de boendes vanor och antalet apparater. Förbrukningen av hushållsel i lägenhet ligger vanligtvis på ca 25-40 kWh per kvadratmeter och år. Det ger en årsförbrukning på ca 1 600 - 2 600 kWh/år för en lägenhet är på 65 kvm. På www.energiradgivningen.se kan du göra en egen beräkning av hur mycket el olika elutrustningar förbrukar. Enligt Energimyndigheten ligger genomsnittet för ett villahushåll på 6 700 kWh/år, men variationerna är stora.
Elbolaget skall läsa av elmätaren minst en gång per år, ibland kan det tyvärr bli längre mellanrum mellan avläsningarna. Om din förbrukning av olika orsaker har ökat under perioden kan din elräkning bli mycket hög när avläsningen väl sker. En vanlig orsak till ökade förbrukningar är att man har köpt nya apparater. Exempel är dator som kontinuerligt är uppkopplad mot internet eller att elvärmd handdukstork eller elvärmd golvvärme har installerats i badrummet.
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Din elräkning | 29.63 kB |
Direktverkande elvärme är mycket vanligt i hus byggda under 70- och 80-talen. Fördelarna är främst låga investeringskostnader och enkel installation. Med stigande elpriser ökar intresset för att byta till andra uppvärmningsformer. Direktverkande elvärme (direktel) kallas uppvärmning som sker med hjälp av elradiatorer (element). Eftersom uppvärmningskostnaden för ett elvärmt småhus på 125 m2 stigit till ca 25 000 kr/år, beroende av elavtal mm, har intresset ökat för att minska elanvändningen. Vi kommer här att beskriva olika effektiviseringsåtgärder och konvertering, det vill säga byte till ett helt nytt uppvärmningssystem. Isolering och åtgärder för hushållselen beskrivs i separata faktablad.
Den billigaste åtgärden för att minska uppvärmningskostnaden är att försöka sänka rumstemperaturen i huset eller i enstaka rum. En grads sänkning av temperaturen i huset minskar uppvärmningskostnaden med ca 5 %. Om du har gamla radiatorer som växelvis är mycket heta eller kalla har dom troligtvis en så kallad bimetalltermostat som med åren reglerar värmen allt sämre. Genom installation av ett centralt reglersystem styrs radiatorerna istället av en eller flera rumstermostater som ger en jämnare rumstemperatur. Alternativt finns det elektroniska termostater som installeras vid radiatorn och ersätter den gamla bimetalltermostaten. Dessa två system ”pulserar” strömmen till radiatorn vilket medför att de får en jämnare temperatur och att ”knäppningarna” till stor del försvinner. Kostnaden är i storleksordningen 10 000 kr för ett centralt reglersystem respektive 600 kr per radiator. Besparingen beror på hur mycket man kan sänka medeltemperaturen i huset.
Energirådgivningen får ofta frågor om hur mycket elanvändningen minskar efter installation av oljefyllda radiatorer. Det viktiga är att radiatorn har en elektronisk termostat och inte en bimetalltermostat. Sen spelar det inte så stor roll om det är en oljefylld radiator eller inte.
Ett enkelt alternativ för att minska elanvändningen är att installera en uteluftsvärmepump, även kallat luft/luftvärmepump eller komfortvärmepump. Elanvändningen inklusive hushållsel minskar normalt med ca 20 % eller mer efter installation av en sådan. Hur stor minskningen blir beror på husets förutsättningar. Exempelvis bör termostaterna på radiatorerna vara i gott skick. Om husets planlösning är öppen sprider sig värmen i huset och besparingen bli större. För varje rum som värmen passerar minskar värmen från värmepumpen med ca 2 grader. Investeringskostnaden är ca 20–25 000 kr inkl installation. Kontrollera ljudnivån för både inom- och utomhusdelen innan installation. Mer information och test av luftluftvärmepumpar finns på Konsumentverkets hemsida.
För att minska elanvändningen kan också installation av en pelletskamin vara ett alternativ. Jämfört med en braskamin har pelletskamin fördelen att eldning sker automatiskt och temperaturen i rummet styrs av en termostat. Pelletsförrådet i kaminen räcker vanligtvis ett eller två dygn. Hur stor del av elanvändningen som kan ersättas med pellets beror liksom för uteluftsvärmepumpen på husets förutsättningar. Försök att få provlyssna på kaminen innan du bestämmer dig. Välj en P-märkt kamin och glöm inte att prata med sotaren innan installation. Om du installerar skorsten måste du ansöka om bygglov/bygganmälan.
Kostnaden för en pelletskamin är ca 25 000–40 000 kr. Ny skorsten kostar ca 2 000 kr per meter. Pellets kostar ca 45 öre/kWh om den köps i säckar (ca 16 kg) på pall. Värmen från pelletsen kostar då ca 50–55 öre/kWh om man tar hänsyn till förluster vid eldningen, jämfört med elpriset ca 90–110 öre/kWh. På www.novator.se finns en marknadsöversikt med bilder och ungefärliga priser för pelletskaminer.
I en normal villa försvinner ca 5 000-6 000 kWh/år via ventilationen. Denna värme kan återvinnas genom installation av antingen en värmeväxlare som värmer tilluften till huset eller en frånluftsvärmepump som producerar värme och tappvarmvatten. Vissa frånluftsvärmepumpar producerar enbart tappvarmvatten. En frånluftsvärmepump som både producerar värme och tappvarmvatten minskar elanvändningen med i storleksordningen 8 000 kWh/år, förklaringen till det är att den även under sommaren utnyttjar ventilationen för att producera tappvarmvatten. Kostnaden är i storleksordningen 50 000 kr och beror bland annat av hur omfattande kanaldragning som krävs. Frånluftsvärmepumpar används i första hand vi nybyggnation.
I hus med till- och frånluftsventilation kan man spara ca 3 000 kWh/år med en värmeväxlare (så kallat FTX-aggregat). Värmeväxlaren överför en del av värmen i den uppvärmda frånluften till den inkommande tilluften. Ett ventilationsaggregat med värmeväxlare kostar från ca 15 000 kr och därtill kommer kostnad för installation och dragning av ventilationskanaler. Att installera ett FTX-system i ett befintligt småhus kan kosta upptill ca 100 000 kr. Mer information om värmeåtervinning finns i Energimyndighetens broschyr Värmeåtervinning av ventilationsluft.
Fr o m januari 2006 går det att söka stöd för byte till andra uppvärmningssätt som exempelvis fjärrvärme, bergvärmepump eller biobränslepanna. Stödet söks hos Länsstyrelsen www.ab.lst.se
För att kunna ersätta hela elvärmebehovet med annat energislag, som fjärrvärme, ved, pellets, mm, krävs först och främst installation av ett vattenburet värmesystem. Kostnaden för byte till ett vattenburet värmesystem med nya radiatorer är ca 4 000 – 6 000 kr per radiator. Ett alternativ med lägre kostnader är att behålla elradiatorerna och installera en eller flera fläktkonvektorer. En fläktkonvektor är en radiator med en fläkt och kan avge lika mycket värme som tio elradiatorer. Kostnaden för en fläktkonvektor är ca 6 000 kr beroende på avståndet till pannan. Vissa modeller har högt fläktljud. I storleksordning 70 % av värmebehovet kan täckas av fläktradiatorer beroende på husets förutsättningar och hur bra termostaterna i elradiatorerna är.
Kostnad för en ny panna t ex för pellets eller ved är ca 60 000 – 110 000 kr beroende systemlösning och om ny skorsten behövs mm. Anslutningskostnaden till fjärrvärme varierar mycket mellan olika fjärrvärmebolag, normalt kostar en undercentral ca 25 000 kr och en serviceledning till huset ca 20 000 kr.
Information om olika uppvärmningssystem finns i Energimyndighetens skrift ”Värme i Villan” som kan laddas ner eller beställas från www.energimyndigheten.se. Läs även våra faktablad om bl a fjärrvärme och värmepumpar.
På Konsumentverkets hemsida om elvärme finns bl a marknadsöversikter för elradiarorer och reglersystem.
För mer information om olika uppvärmningsalternativ eller andra frågor som rör effektiv energianvändning är du välkommen att kontakta din energi- och klimatrådgivare, se kontaktuppgifter under länken "Rådgivning" till vänster.
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Direktverkande elvärme | 36.74 kB |
Det som påverkar energianvändningen mest i ett fritidshus är till vilken temperatur huset är uppvärmt under vinterhalvåret. Det finns flera anledningar till att hålla huset uppvärmt, dels förhindras fukt och dålig lukt, dels förhindras frysning av eventuella vattenledningar, WC etc. Det går också snabbare att få upp innetemperaturen vid besök under helger.
Det är svårt att ge rekommendationer om vilken innetemperatur man bör hålla när huset står tomt. Hus med isolering och fuktspärr bör helst ha underhållsvärme för att undvika fuktskador. För varje grad som temperaturen i huset kan sänkas minskar energianvändningen för uppvärmningen med ca 4-5%. Generellt gäller att innetemperaturen bör vara minst 5 grader varmare än utetemperaturen. Om vattensystemet inkl tappvarmvattenberedaren mm inte är tömda under vintern bör det vara minst 5-7 grader inomhus för att förhindra frysning vid exempelvis elavbrott. I vissa hus kan det räcka att hålla varmt i de delar där vatten finns, exempelvis i våtutrymmen. Om huset har en elektrisk vattenpump, se till att den är avstängd. Kontrollera med ditt försäkringsbolag vad som gäller.
En luft/luftvärmepump (även kallad uteluftsvärmepump eller komfortvärmepump) kostar ca 20 000 kr inkl installation. I vanliga direktelvärmda småhus minskar totala elanvändningen i storleksordningen med ca 20-25 %. Det saknas utvärderingar av hur mycket en luft/luftvärmepump minskar elanvändningen i ett fritidshus.
En faktor att ta hänsyn till är att de flesta luft/luftvärmepumpar kräver en lägsta rumstemperatur på 16 C för att avfrostningen av utomhusdelen skall fungera. Det finns vissa märken som kan hålla en innetemperatur på ca 10 C. Vissa modeller har timer vilket medför att det kan ställas in för att producera värme en eller flera gånger per dygn i huset. Kontrollera att värmepumpen återstartar automatiskt efter strömavbrott. En luft/luftvärmepump tar inte in någon luft utifrån utan värmer enbart luften inne i huset. En luft/luftvärmepump kan även användas för luftkonditionering (kylning av rumsluft) sommartid. Tänk dock på att elförbrukningen för kylning är hög. I större fritidshus som värms med el- eller oljepanna kan en berg- eller luft/vattenvärmepump som kopplas till husets vattenburna värmesystem vara ett alternativ. Ofta är dock energibehovet för uppvärmning så lågt att en sådan installation är tveksam på grund av de höga investeringskostnaderna.
Ett sätt att minska förbrukningen är att styra innetemperaturen med hjälp av telefonen innan besök av fritidshuset. Det finns även reglerutrustning med veckour som höjer temperaturen innan besöket. På så sätt kan du ha en lägre temperatur då du inte är där. Om du har en luftvärmepump bör du kontrollera med installatören hur du bör distansstyra din värmepump. Luftvärmepumpar mår ej bra av att kallstartas.
Ett välisolerat hus kräver mindre energi för underhållsvärme. Om huset saknar eller har dålig isolering på vinden minskar en tilläggsisolering värmeförlusterna om huset har underhållvärme. Dessutom värms huset upp snabbare vid tillfälliga besök. Om isoleringen ligger på ett vindsbjälklag, se till att isolering inte är i kontakt med yttertaket och att det är lagom med ventilation på vinden. Se även till att det inte kan komma upp fuktig rumsluft på vinden genom exempelvis vindsluckan.
Det enklaste sättet att utnyttja solvärmen är att använda fönstren som solfångare. Stäng inte igen fönster mot söder med fönsterluckor eller med gardiner. Träd och buskar som skuggar huset minskar den gratisvärme som solen ger. Med en mindre solvärmeanläggning på ca 5 m2 kan i stort hela sommarens förbrukning av varmvatten produceras av solvärme. Installationskostnad är ca 20-30 000 kr. Ytterligare ett alternativ är väggmonterade solfångare med en fläkt som för in uppvärmd luft till huset. Dessa hjälper främst till att hålla fukt borta. Detta kan ske utan elanslutning då det finns modeller med solceller som driver fläkten.
Skorstenen bör ha skydd mot regn och snö genom regnhuv eller motsvarande, fråga gärna skorstensfejarmästaren eller en plåtslagare om råd. Om skorstenen stått oanvänd en längre tid prata gärna med skorstensfejarmästaren innan du börjar elda.
Låt huset ventileras via imkanaler, kakelugnar mm genom att låta spjäll/spisluckor etc. vara öppna.
Dra ur sladdar till tv, stereo, klockradio och transformatorer till eventuella halogenlampor. Då minskar du risken att utrustningen blir skadad vid eventuellt blixtnedslag och sparar också energi. Genom att installera värmekabel vid utsatta vattenledningar kan risken för frysskador minska. Kontrollera att dessa inte är igång i onödan. När du byter kyl och frys väljs så energisnål modell som möjligt. Dessa är märkta med bokstaven A. Om du köper en kombinerad kyl/frys med en kompressor, kontrollera att kompressorn inte stängs av när det blir kallare än ca 4 C.
Om ditt fritidshus värms med direktverkande elvärme eller med en oljepanna kan du få konverteringsstöd, kontakta Länsstyrelsen, www.ab.lst.se för mer information.
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Energiråd fritidshus | 32.46 kB |
Idén med fjärrvärme är att det är effektivare och renare att producera värme i en stor anläggning än i många små pannor. Fjärrvärme är mycket vanligt i stadskärnor, men finns även utbyggd i närområden, speciellt där det finns många flerfamiljshus.
Som namnet säger handlar det om värme som kommer någon annanstans ifrån. Istället för att varje hus har sin egen panna levereras värmen från en central anläggning.
I fjärrvärmens barndom på 1950-talet eldades värmeverken med olja, men sedan början av 1980-talet har man stegvis gått över till att använda biobränsle såsom energiskog eller spill från skogsavverkning. Biobränslen är förnyelsebara och bidrar inte till växthuseffekten vid förbränning. Idag utgörs endast en liten del av energin av fossila bränslen. Fjärrvärmen tar även till vara andra lokala resurser, som till exempel spillvärme från industrin och energi från avfallsförbränning, som annars skulle ha gått förlorad. Det gör att fjärrvärmen har utvecklats till att bli en mycket resurssnål och miljövänlig värmekälla. Effektiva fjärrvärmeverk medför mindre utsläpp av miljöstörande ämnen till luft än pannor i enskilda fastigheter. Detta har bidragit till minskad klimatpåverkan och gjort att luften i svenska städer blivit påtagligt bättre.
I fjärrvärmeverket eldas bränslet, som omvandlas till värmeenergi. Denna värmeenergi hettar upp fjärrvärmevatten till mellan 70–120 grader, beroende på årstid och väder. Från värmeverket pumpas vattnet under högt tryck ut i fjärrvärmenätet, som består av ett isolerat rörsystem nergrävt i marken. Vattnet i fjärrvärmenätet når kundens fjärrvärmecentral. I kundens fjärrvärmecentral finns två olika värmeväxlare där värmen överförs till de två värmesystemen i huset: värmevatten till elementen och varmvatten till kranarna. Elementen ingår i ett slutet system där värmevattnet pumpas runt och värms upp kontinuerligt. Kranvattnet hämtas som färskvatten från vattenverket och leds genom värmeväxlaren där det värms upp. Varmvattnet används i dusch eller handfat och lämnar sedan huset via avloppet. Efter att ha gjort sitt i kundens fjärrvärmecentral så leds det avkylda fjärrvärmevattnet tillbaka till fjärrvärmeverket, för att åter värmas upp och pumpas ut i fjärrvärmesystemet igen.
När du installerar fjärrvärme som värmekälla i ditt hus så kommer en fjärrvärmecentral att monteras. Denna är inte större än ett badrumsskåp och kan därför hängas på väggen. Den placeras oftast i källaren, men kan även rymmas i en garderob, i grovköket eller i garaget. Om du konverterar från annan vattenburen uppvärmning så ersätter fjärrvärmecentralen både din panna, din eventuella bränsletank och din varmvattenberedare, vilket sparar utrymme.
Fjärrvärmecentralen ansluts till fjärrvärmenätet via två anslutningsrör som inte är större än vanliga vattenledningar, dvs 15–20 mm vardera. Vid övergång från t.ex. oljeeldning till fjärrvärme kan inneklimatet i huset påverkas. I många hus hjälper en varm skorstensstock till att hålla självdragsventilationen i gång. Med en egen panna så hjälper spillvärmen från pannan till att hålla källaren uppvärmd och därmed motverkas fuktproblem. Vid installation av fjärrvärme kan spillvärmen från pannan ersättas t.ex med en extra radiator i pannrummet. Självdragsventilationen kan behöva förstärkas med t.ex en fläkt eller extra tilluftsventiler. Fjärrvärme luktar inte, låter inte och behöver i stort sett ingen tillsyn. Tekniken är okomplicerad och driftsäkerheten är mycket hög. Många småhus har idag direktverkande elvärme. Även dessa har möjlighet att byta till fjärrvärme, men först efter att ha installerat ett vattenburet värmesystem.
Kundernas anslutningskostnad beror bland annat på hur långt det är från huset till fjärrvärmekulverten. Vissa fjärrvärmeföretag tar inte ut någon anslutningskostnad men har kanske istället en något högre fjärrvärmetaxa. Fjärrvärmetaxans uppbyggnad varierar mellan olika fjärrvärmebolag. De flesta bolag har en fast del som beror på hur stort husets effektbehov är samt en rörlig del som beror på hur mycket energi som förbrukas.
Från och med januari 2006 till och med december 2010 finns ett konverteringsstöd att söka hos Länsstyrelsen. Stödet ges för konvertering till fjärrvärme under vissa förutsättningar. Stödet uppgår till högst 30% av arbets- och materialkostnaden. Om du idag har oljeeldning är stödbeloppet maximerat till 14 000 kr. Om du idag har ett värmesystem med direktverkande el blir det maximala stödbeloppet istället 30 000 kr. Läs mer om stödet på Boverkets hemsida (www.boverket.se). För att ta reda på om det finns möjlighet att ansluta ditt hus till fjärrvärme kontaktar du fjärrvärmebolaget som äger nätet i det området du bor. Här intill kan du se i vilka av Stockholmsregionens kommuner som respektive fjärrvärmebolag är aktiv i.
Fördelar:
Nackdelar:
På branschorganisationens hemsida kan du läsa mer om fjärrvärme www.svenskfjarrvarme.se
Kampanjen ”Fjärrvärme - ja tack” www.fjarrvarme.se
Villaägarnas Riksförbund www.villaagarna.se
Jämtkraft: Har fjärrvärme i Krokom, Åre och Östersunds kommun www.jamtkraft.se
EON: Har fjärrvärme i Strömsund och Härjedalens kommun www.eon.se
Jämtlandsvärme: Har fjärrvärme i Strömsunds kommun www.stromsund.se/politik/jamtvarm.htm
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Fjärrvärme | 41.52 kB |
Fönstren släpper in ljus och värme, men när det är kallt ute släpper de även ut mycket värme från huset. Med rätt fönster kan man hålla nere energiräkningen samtidigt som man får ett bättre inomhusklimat.
Ett fönster utsätts för stora påfrestningar i form av sol, vind och regn och kanske även av kondens på insidan eller mellan glasen. Om fönstren är i dåligt skick och det är dags att byta ut dem så ska du välja energisnåla fönster för att minska husets energibehov under många år framöver. Samtidigt som du sparar energi får du ett bättre klimat inomhus eftersom kallraset från fönstren minskar.
Om fönstren är i bra skick finns det flera olika metoder för att minska värmeläckaget utan att man behöver byta ut hela fönstret. Samtidigt med renoveringen bör man passa på att se över att fönstrets tätningslister är i bra skick och är rätt placerade. I samband med fönsterbyte eller renovering kan man även få betydligt bättre dämpning av buller än med de befintliga fönstren.
Både antalet glas, konstruktionen, eventuell gasfyllnad mellan glasen samt vilken sorts glas som fönstret är tillverkat av påverkar fönstrets energibalans. Värme transporteras från varmt till kallt och desto större skillnad det är i temperatur desto mer värme transporteras. Fönstrets U-värde (W/m2 oK) anger hur mycket värme som transporteras från den varma sidan till den kalla. Ett lågt U-värde ger låga värmeförluster. Tabellen nedan visar några exempel på U-värden.
Fönstertyp U-värde Värmeförlust/år*
Tvåglasfönster, standard ca 2,9 ca 4 000 kWh
Treglasfönster, standard ca 1,9 ca 2 600 kWh
Nytt isoler(energi)fönster ca 1,2 ca 1 600 kWh
* Beräknat för ett hus i Stockholmstrakten med en total fönsteryta på 15 kvm.
Om de befintliga fönstren är i bra skick finns det olika metoder för att byta ut glasen eller komplettera med en tredje glasruta. Vilken metod som passar bäst beror på vilken konstruktion fönstren har. Som exempel kan man minska U-värdet från 2,9 till 1,9 genom att byta ut den inre rutan mot ett lågemissionsglas. Tänk på att det nya glaset kan vara tjockare än det gamla glaset Om fönstren måste bytas av åldersskäl kan en snickare bygga nya fönster med samma utseende som de gamla men kompletterade med exempelvis en isolerruta. Om huset har gamla vackra fönster av bra kvalitet kan en tredje ruta med ram som används vintertid vara ett alternativ. Dessa kan man bygga själv eller så låter man en snickare göra arbetet. Kontrollera att gångjärnen tål den extra belastning som olika åtgärder medför.
När du ska köpa nya fönster finns det flera krav som du bör ställa på fönstren. Förutom att vara energieffektiva ska de givetvis släppa in ljus i huset. För bostäder bör fönstren ha en dagsljustransmittens på minst 63%. I bostäder vill man gärna ta till vara den gratisenergi som solen ger. Man bör därför välja ett fönster som inte har lägre solenergitransmittans än 52 %. Om man har stora glaspartier mot söder kan det vara en fördel med fönster med ännu lägre solenergitransmittans för att få ett behagligare klimat inomhus när solen skiner.
Du kommer att träffa på en rad olika glaskombinationer och fönsterkonstruktioner när du börjar titta på olika fönster. När du jämför olika fönsters U-värde ska du kontrollera att U-värdet avser hela fönstret och inte bara glaset. Ett riktvärde kan vara att välja ett fönster med U-värde på 1,2 eller lägre för att kunna ansöka om skattereduktion. Ett sådant fönster har ett U-värde på ca 0,8 för glasdelen vilket medför risk för kondens på utsidan vid vissa väderlekstyper.
Här följer några exempel på kostnader för olika åtgärder för ett hus med tvåglasfönster. Observera att kostnaderna varierar mycket beroende på hur mycket av jobbet du kan göra själv samt vilken teknik du väljer.
Åtgärd Nytt U-värde Investeringkr* Besparing kWh/år*
Byte av inre glas till lågemissionsglas ca 1,9 10 – 20 000 Ca 1 500
Byte till energifönster 1 – 1,3 ca 100 000 Ca 2 500
Byte av inre glas till tvåglas isolerruta 1 – 1,8 20 – 40 000 1 500 – 2 500
Komplettering, tredje ram med klarglas ca 1,8 15 – 25 000 ca 1 500
* Beräknat för ett hus i Stockholmstrakten med en total fönsteryta på 15 kvm.
Nu kan villaägare som byter till energieffektiva fönster i befintliga småhus få skattereduktion. Den nya lagen gäller från 1 januari 2004 till 31 december 2006. Skattereduktionen ges med 30 procent av den kostnad som överstiger 10 000 kronor, och maxbeloppet som ges för fönsterbyte är 10 000 kronor. Fönstren ska ha ett U-värde på högst 1,2 W/m2 oK (inkl. karm och båge). Ägaren måste själv bo i huset.
Energimyndigheten har information om fönster och broschyrer som kan laddas ner från www.energimyndigheten.se
Information om skattereduktion
www.skatteverket.se
Telefonnummer till Skatteverket: 0771-778 778.
P-märkta fönster
På Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts hemsida www.sp.se, tel 033-16 50 00, finns det listor över testade, P-märkta fönster och förseglade glasrutor (isolerrutor).
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Fonster.pdf | 40.83 kB |
Om kylen eller frysen är gammal så är det ofta den som drar mest el i ditt hushåll. Normalt är energianvändningen ca 900 kWh/år för kyl och frysen, vilket motsvarar ca 900 kr/år. Följande åtgärder kan minska förbrukningen, men det går inte att säga exakt hur mycket du sparar på de olika åtgärderna.
Normalt förbrukar matlagningen ca 500 kWh/år vilket motsvarar ca 500 kr/år.
Se till att tvättmaskinen och diskmaskinen är fyllda när du kör dem, så minskar du antalet användningar per år.
Byt ut dina glödlampor mot energisnål belysning. Idag finns många alternativ till glödlampan att köpa i handeln. Genom att jämföra informationen på förpackningen, kan du hitta det bästa alternativet för dig. Vi är vana att titta efter lampans watt-tal, som är ett mått på hur stor elektrisk effekt en lampa har. De nya alternativen till glödlampan gör att vi nu måste jämföra olika tekniker. Effekten för ljusflöde är lumen (lm) och enheten för färgtemperatur anges i Kelvin (K). En låg färgtemperatur (ca 2500 K) ger ett varmtonat ljus medan en högre färgtemperatur ger ett kallare mer blåaktigt ljus. Mer information finns att läsa på www.energimyndigheten.se/belysning.
I tabellen visas ”normal” förbrukning för olika apparater i hemmet. Elpriset antas vara 1 kr/kWh vilket är lågt räknat.
|
|
Effekt W |
Användning |
kWh/år=kr/år |
|
Golvvärme, 10 m2 |
100 W/m2 |
2000 tim/år |
2000 |
|
Frys – äldre modell |
200 |
|
1000 |
|
Akvarium 200 liter |
55 |
|
500 |
|
Diskmaskin |
2000 |
1 disk/dygn |
750 |
|
El-handdukstork |
80 |
|
700 |
|
Tvättmaskin |
3000 |
4 tim/vecka |
600 |
|
Kyl – äldre modell |
150 |
|
550 |
|
Torkskåp |
2000 |
4 tim/vecka |
400 |
|
Frys – nyare modell |
120 |
|
400 |
|
Spisplatta |
1500 |
40min/dygn |
350 |
|
Kaffebryggare |
800 |
1 tim/dygn |
300 |
|
Ugn |
2500 |
2 tim/vecka |
250 |
|
Torktumlare |
2000 |
2 tim/vecka |
210 |
|
Kyl – nyare modell |
100 |
|
170 |
|
TV, användning |
140 |
3 tim/dygn |
150 |
|
Parabol, stand by läge |
15 |
|
130 |
|
Dator med skärm, stand by läge |
15 |
23 tim/dygn |
125 |
|
Glödlampa |
60 |
5 tim/dygn |
110 |
|
Infravärme, balkong |
1000 |
100 tim/år |
100 |
|
Skrivare |
10 |
|
90 |
|
Lysrör |
36+7 |
5 tim/dygn |
80 |
|
TV, stand by läge |
10 |
21 tim/dygn |
80 |
|
Video, stand by läge |
10 |
|
80 |
|
Spisfläkt |
200 |
1 tim/dygn |
70 |
|
Mikrovågsugn |
1500 |
7 min/dygn |
65 |
|
Vattenkokare |
2000 |
5 min/dygn |
60 |
|
Strykjärn |
1000 |
1 tim/vecka |
50 |
|
Dammsugare |
1000 |
1 tim/vecka |
50 |
|
Hårtork |
1000 |
1 tim/vecka |
50 |
|
Dator med skärm, användning |
125 |
1 tim/dygn |
50 |
|
Stereo, stand by läge |
5 |
|
45 |
|
Lågenergilampa |
11 |
5 tim/dygn |
20 |
|
Stereo, användning |
15 |
3 tim/dygn |
15 |
Du kan räkna ut dina egna apparaters energikostnad genom att multiplicera effekten (W) med drifttiden per år (timmar) och dividera med 1000.
Handla elsnålt – sänk elräkningen, pdf-fil 384 kB
Information om energimärkning och köpguider,
Konsumentverket
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Hushållsel | 36.21 kB |
All värme som tillförs ett hus försvinner ut som avloppsvatten, ventilationsluft eller genom väggar, tak, golv, fönster och dörrar. Hur mycket värme som läcker ut beror på hur huset är byggt. Hur mycket värme läcker ut från ditt hus i onödan?
Sedan oljekriserna på 70-talet har nybyggda hus fått allt bättre klimatskal. Under de senaste åren har det till och med byggts hus som inte behöver något uppvärmningssystem eftersom klimatskalet är så bra att det räcker med värmen från människorna i huset, solinstrålning och spillvärme från apparater och belysning. Men många hus har ett klimatskal som läcker ut onödigt mycket värme. Vad kan man göra åt det?
Att isolera vindsbjälklaget är en effektiv åtgärd som ofta är enkel att genomföra. Det kan löna sig att isolera upp till 40–50 cm. I äldre hus är det inte ovanligt att vindsbjälklaget har mindre än 20 cm isolering och då är det intressant att tilläggsisolera. Om den gamla isoleringen består av kutterspån som är torr och frisk kan den ligga kvar under den nya isoleringen. Man kan isolera med lösull eller skivor av isolering. Om man använder lösull går det lätt att sprida ut isoleringen och det är lättare att få in isoleringen i vinklar och vrår. Exempel på några tillverkare som har information om hur du själv kan isolera ditt hus är Paroc, Isover och Ekofiber.
När man tilläggsisolerar vinden är det viktigt att se till att vinden är rätt ventilerad även efter åtgärden. Man ska vara särskilt noggrann så man inte täpper igen öppningarna vid takfoten. Det är mycket viktigt att fuktig inomhusluft inte kan komma upp på vinden via exempelvis vindslucka, eldosor, infällda lampor och vid rörgenomföringar genom vindsbjälklaget.
Att tilläggsisolera ytterväggarna på ett hus kan minska energianvändningen men medför ofta höga kostnader. Det kan däremot vara en intressant åtgärd om man måste renovera fasaden.
Fönstren är den del av huset som ofta läcker ut mest värme. Moderna energieffektiva fönster släpper bara ut en tredjedel så mycket värme som äldre tvåglasfönster. Ett alternativ till att byta ut fönstren är att komplettera de befintliga tvåglasfönstren med en extra ruta eller byta ut en av rutorna mot en isolerruta. Det billigaste och oftast mest lönsamma alternativet är att byta ut det inre glaset till en så kallas lågemissionsruta som reflekterar tillbaka värmen in i rummet. Mer information finns i vårt faktablad om fönster.
Exempel på andra åtgärder kan vara att isolera utsidan av källarväggen i samband med omdränering av husgrunden. För hus med så kallad platta på mark kan någon form av kantbalksisolering vara intressant, detta kan exempelvis göras genom att cellplastskivor läggs horisontellt under markytan.
Konsumentverkets tester av lösull, mm:
www.energi.konsumentverket.se
www.swedisol.se
www.paroc.se Tel: 0500-46 90 00
www.isover.se Tel: 042-840 00
www.ekofiber.se Tel: 08-564 720 90
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Isolering | 30.58 kB |
I luften finns det värme som kan tas till vara med hjälp av en luft/vattenvärmepump. Detta kan vara ett bra alternativ för hus med vattenburet värmesystem, till exempel om det inte går att borra för en bergvärmepump.
En värmepump fungerar enligt samma princip som ett kylskåp. I kylskåpet tas värme inifrån skåpet och avges på skåpets baksida. En värmepump tar värme från berget, jorden eller luften och avger den till huset. För varje kWh el som värmepumpen behöver för att arbeta får man normalt ut ca 2 till 3 kWh värme till huset. Värmefaktorn är ett mått på hur mycket värmepumpen ger i förhållande till elförbrukningen. Ju högre värmefaktorn är desto bättre.
Luftvärmepumpar kan delas in i tre typer. Luft/vattenvärmepumpen som kopplas till husets vattenburna värmesystem, luft/luftvärmepumpen som enbart värmer inomhusluften samt frånluftsvärmepumpen som tar vara på värmen i den ventilationsluft som lämnar huset. Frånluftsvärmepumpen kan kopplas till husets vattenburna värmesystem eller enbart användas till tappvarmvattenproduktion.
Luft/vattenvärmepumpens olika komponenter som kompressor, förångare (den del som tar upp värme från uteluften) och kondensorn (den del där värme avges) kan placeras på olika sätt. Ofta är alla komponenter inbyggda i en utomhusdel. Exempel på annan lösning är att uteluften leds in med en ventilationskanal till värmepumpen som placeras i pannrummet.
Värmepumpen dimensioneras efter husets energianvändning och värmebehov. En grov tumregel är att välja en värmepump med en avgiven effekt som är drygt hälften av husets maximala effektbehov. Luft/vattenvärmepumparna har utvecklats de senaste åren och ger värme även vid så låga utetemperaturer som minus 15 °C. Vid så låga temperaturer täcker värmepumpen dock endast en mindre del av husets värmebehov. Värmepumpen kopplas ofta till en elpanna eller elkassett. Om befintlig oljepanna är i bra kondition kan det vara en idé att ha den som spets(tillsats)panna. En nackdel jämfört med bergvärmepump är att tillsatsen när det är som kallast måste täcka husets hela effektbehov.
Om installation av värmepumpen är lönsamt eller inte beror på en rad faktorer och därför måste man göra en kalkyl för det aktuella huset. Nedan följer ett exempel på en kalkyl. Kalkylen avser en villa på 150 kvm med vattenburen elvärme. Familjen förbrukar ungefär 25 000 kWh om året. Om vi utgår från att 5 000 kWh är hushållsel kvarstår 20 000 kWh som går till husets uppvärmning och varmvatten. Med ett elpris på ca 1 kr/kWh (juli -06) blir besparingen i storleksordningen ca 11 000 kr/år. Med en investeringskostnad på ca 90 000 kr tar det ca 8 år innan investeringen är intjänad. Om den gamla pannan har gått sönder bör man bara räkna på merkostnaden (kostnadsskillnaden) mellan värmepumpen och en ny panna. En installatör kan göra en betydligt noggrannare kalkyl än ovanstående exempel. Andra faktorer som kan räknas in i en lönsamhetskalkyl är värdet att få mer utrymme i huset när oljepannan försvinner. Taxeringsvärdet och fastighetsskatten ökar, hur mycket beror på husets läge, mm. Om du har haft en oljepanna och en låg huvudsäkring kan du bli tvungen att byta till större säkring vilket kan bli någon tusenlapp dyrare per år. Lönsamheten påverkas även av faktorer som framtida elpriser och eventuella reparationer.
Hur bra värmepumpen fungerar beror bland annat på husets förutsättningar. Ju lägre framledningstemperatur, dvs. temperatur på det vattnet som leds till husets värmesystem, desto högre värmefaktor. I vissa hus kan det vara nödvändigt att installera fler radiatorer eller att byta till en större radiatorstorlek för att kompensera för att värmepumpen ger lägre temperaturnivåer än en el- eller oljepanna. En komplett luft/vattenvärmepumpsanläggning kostar i storleksordningen 80 000-100 000 kr och en motsvarande bergvärmepump 130 000 – 150 000 kr.
Nedanstående checklista innehåller tips på vad man bör tänka på vid installation av luft/vattenvärmepump.
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Luft/vattenvärmepumpar | 38.2 kB |
Pelletseldning ger låga energikostnader och är bra ur miljösynpunkt. Pelletsbrännaren eller pelletskaminen sköter eldningen med automatik vilket gör pellets till ett intressant alternativ både för hus med vattenburen värme och med direktverkande elvärme.
Pellets består av sågspån och kutterspån som mals, torkas och hettas upp och pressas samman till små stavar med en diameter på 6 eller 8 mm. Resultatet blir ett torrt bränsle som lätt kan hanteras.
Pellets ett bra alternativ ur miljösynpunkt eftersom det är ett förnybart biobränsle och bidrar inte till växthuseffekten. Energin från en oljepanna (80 % verkningsgrad) kostar ca 125 öre/kWh och elen ungefär ca 120 öre/kWh (september 2006). Energin från en pelletspanna kostar ca 65 öre (80 % verkningsgrad). Priset för pellets varierar beroende på hur mycket man köper och hur pelletsen är förpackad (säck eller lösvikt).
P-märkning är en kvalitetsmärkning som utfärdas av Sveriges provnings- och forskningsinstitut. P-märkta pannor, brännare och kaminer har testats med avseende på bland annat säkerhet, effektivitet, utsläpp och driftsäkerhet. Välj därför P-märkt pelletsutrustning.
Har du en oljepanna, vedpanna eller kombipanna som är i bra skick kan du installera en pelletsbrännare på den befintliga pannan. Du behöver också ett pelletsförråd och en matarskruv för att transportera pelletsen från förrådet till brännaren. Brännare och matarskruv kostar från ca 20 000 kr, exklusive installation. Står du inför valet att byta ut pannan kan du antingen köpa en ny panna och en pelletsbrännare eller en panna med inbyggd pelletsbrännare. Vanligen har dessa pannor en elpatron som reserv till pelletseldningen. En komplett pelletspanna med förråd kostar mellan 80 000–120 000 kr. Kostnaden beror på om pannan har automatisk ask- och sothantering, utformning av förråd mm.
Under sommaren används pannan normalt enbart för att värma tappvarmvatten. Då är det vara en fördel om pannan har en elpatron. Ännu bättre är om huset har en solvärmeanläggning med ackumulatortank, då får brännaren dessutom bättre driftsförutsättningar resten av året.
En pelletskamin liknar braskamin men har ett inbyggt förråd för pellets. Från förrådet matas pelletsen automatiskt in i eldstaden. En termostat styr kaminen så att lagom mycket pellets matas in efter husets behov. Eftersom pelletskaminen eldas automatiskt går den alltid när huset behöver värme och den kan därför svara för mer än 50 % av husets värmebehov. Det gör att en pelletskamin är ett utmärkt komplement för hus med direktverkande el. Kaminen bör placeras centralt och en öppen planlösning ger bäst spridning av värmen. Det finns även vattenmantlade kaminer som kan värma tappvarmvattnet eller andra delar av huset via en fläktkonvektor. Priset för en pelletskamin ligger mellan 20–50 000 kr utan skorsten. Att installera en skorsten kostar i storleksordningen 2 000 kr per meter.
Pellets säljs i småsäck, storsäck och bulk (lösvikt). Småsäckar väger vanligtvis 16 kilo per styck och är lätta att hantera, men har det högsta priset. Storsäck passar bra för den som kan förvara pelletsen inomhus och fyller förrådet med hink. Säckarna väger mellan 500 och 1 500 kg. Bulkleverans sker från en lastbil som blåser in pelletsen i ett större pelletsförråd. Bulkleverans ger det lägsta bränslepriset och minst arbete men kräver normalt en leverans på minst tre ton eller ca 4,5 m3 pellets. Då förrådet inte kan fyllas helt och man bör ha en reserv bör förrådet vara på minst 7-8 m3.
En normalvilla har ett energibehov på ungefär 25 000 kWh varav 5 000 kWh brukar gå åt till hushållsel. Resterande 20 000 kWh går åt för varmvatten och uppvärmning av huset. Det motsvarar 5,2 ton pellets per år (knappt 8 m3). En villa som förbrukar 3 m3 olja per år behöver ungefär 6,3 ton pellets per år vilket har en volym på ca 9,5 m3 pellets.
Säckar
Småsäckar köps på pall. Vanligtvis rymmer en pall 52 st säckar som väger 16 kg/st (totalt 832 kg). Priset varierar beroende på avståndet till fabrik och hur många pallar som köps samtidigt. Priset ligger runt 2 600 kr/ton, vilket motsvarar 54 öre/kWh (september 2006). Förluster i pannan ingår ej i priset.
Bulk
Pellets kan också köpas för direkt leverans från bil till ett större förråd, så kallad bulk. Minimileveransen är ofta 3 ton. Priset ligger på ca 2 300 kr/ton, vilket motsvarar 50 öre/kWh (september 2006). Förluster i pannan ingår ej i priset.Det är viktigt att använda pellets av bra kvalité. Dels minskar risken för driftsstörningar, dels blir det mindre utsläpp vid förbränningen. Detta gäller framför allt vid bulkleverans där det finns risk för att pelletsen skadas och det kan bildas mjöl.
Idag finns ett 30-tal tillverkningsenheter för pellets och de är spridda över hela landet. Det finns återförsäljare på de flesta orter och det finns även flera leverantörer som säljer pellets via internet. Du kan kontakta tillverkarna för att få mer information om återförsäljare.
Ta kontakt med kommunens energirådgivare som kostnadsfritt svarar på frågor om husets uppvärmning och kan förmedla informationsmaterial.
Pelletsvärme för småhus, Energimyndigheten, tel. 016-544 20 00
Pelletsvärme, pdf-fil från GDE-Nets hemsida
Diskussionsforum med bl a erfarenheter av olika pannor och brännare: www.pellets.info
Marknadsöversikter över kaminer, pannor och brännare för pellets: www.novator.se (Klicka på ”Villavärmeportal”)
Pelletsbranschen: www.pelletsbranchen.se
PellSam: www.pellsam.se
Förbränningsteknik, bioenergi, tester, pelletspriser, mm: Äfab: www.afabinfo.com
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Pellets | 39.03 kB |
Solens strålar kan omvandlas till värme med en solfångare eller el med en solcell. I det här faktabladet får du veta mer om solvärme och du finner även länkar till mer information och leverantörer av solvärme.
Solfångaren består i regel av en plan låda med isolerad botten och en täckskiva av glas eller plast. Ett mer exklusivt utförande är vakuumsolfångare som består av glasrör där luften har evakuerats. Den enklaste varianten är poolsolfångare (så kallade lågtempererade solfångare) för uppvärmning av vatten i en bassäng. Den består av svarta plaströr som läggs direkt mot exempelvis ett tak utan isolerande täckglas.
Solfångare kan användas för att värma vatten till både värmesystem och varmvatten. Med kombinationen värme och varmvatten kallar man solvärmesystemet för ett kombisystem. Solfångaren kopplas då till en ackumulatortank som blir en central del av värmesystemet. Ackumulatortanken kan också utnyttjas av en ved- eller pelletspanna. I ett kombisystem kan 20 till 30 % av energin täckas med solens hjälp. Kostnaden för ett kombisystem i villaskala är 4 000 - 6 000 kr/m2 för ett färdigt system. För en villa är 8-12 m² solfångare och en ackumulatortank på 500-750 liter vanligt.
Om man inte har ett vattenburet värmesystem (vid direktel) finns det numera standardiserade varmvattensystem där den gamla elvarmvattenberedaren kan bytas mot en ny med solvärmeslinga, solfångare och drivpaket. I ett varmvattensystem kan 50 % av varmvattnet värmas via solvärme. Kostnaden för ett solvärmesystem för varmvatten för en villa ligger normalt under 30 000 kr.
I hus med direktverkande el är en varmvattenberedare på 250-300 liter med inbyggd solslinga och 4-6 m² solfångare att rekommendera.
För det första måste man undvika all form av skugga. Bra utbyte får man så länge solfångarna orienteras från sydost till sydväst (90º skillnad) med en lutning som sträcker sig från 25º upp till 60º (från horisontalläget). Försök att hitta en placering som minimerar avståndet mellan solfångare och ackumulatortank, dels för att minska kostnaderna för rörledningarna men också för att minska värmeförlusterna.
Det finns för närvarande ett bidrag för installation av solfångare i permanentbebodda hus. Storleken på bidraget beror på hur mycket energi som anläggningen producerar och kan maximalt uppgå till 7 500 kr för ett småhus. Bidraget hanteras av Länsstyrelsen.
I vissa kommuner krävs det bygglov för att installera solvärme, kontakta din kommun för mer information.
Kontakta en eller flera leverantörer för produktbroschyrer. Hör efter om det finns en lokal åter-försäljare. Du kan också kontakta energirådgivningen för att diskutera solvärme.
Energimyndighetens information om solvärme: www.energimyndigheten.se
Svenska solenergiföreningen: www.svensksolenergi.se
Energiportalen EnergyCentre: www.energycentre.info/
Om solvärmebidrag: www.ab.lst.se 08- 785 40 00
Listor på P-märkta solfångare och tillverkare: www.sp.se 033‑16 50 00
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Solvarme.pdf | 17.08 kB |
Du som bor i bostadsrättsförening har ofta stora möjligheter att minska föreningens energianvändning och miljöpåverkan, både genom egna åtgärder i lägenheten och genom mer omfattande åtgärder i fastigheten. Här följer information om ett antal åtgärder som i första hand handlar om fastighetens energianvändning.
Värmeförbrukningen i ett flerbostadshus beror på olika faktorer, som byggnadsår, storlek på lägenheter, m.m. Ett flerbostadshus som t.ex. är byggt före 1940 har en förbrukning på ca 185 kWh/m2 och år för köpt värme, fjärrvärme, eller ca 24 liter olja/m2 och år. I hus byggda efter 1981 är värmeförbrukningen ca 140 kWh/m2.
Husets klimatskal, dvs. tak, väggar och fönster, kan tilläggsisoleras, vilket kan minska energiförbrukningen kraftigt. Dock gör de höga investeringskostnaderna att åtgärderna är svåra att få lönsamma. Den mest lönsamma åtgärden är normalt att tilläggsisolera vinden. Förutsatt att vinden är åtkomlig och inte utnyttjas som t.ex. vindsförråd kan oftast en tilläggsisolering göras. När huset har tilläggsisolerats bör man göra en injustering av värmesystemet eftersom de lägenheter som ligger under vinden tidigare har kompenserats för kalla tak. Fasadisolering är en lönsam åtgärd för att minska energiåtgången om den genomförs i samband med att fasaden ändå behöver renoveras.
Detta gäller också för utbyte av fönster. Tänk på att det kan finnas restriktioner i kommunens detaljplan som begränsar möjligheterna att ändra fasaden och fönstren. En förbättring av fönstren kan också ske inifrån genom att byta det inre glaset till ett lågemissionsglas eller genom byte av det inre glaset till en 2-glas isolerruta. Därigenom påverkas inte heller fasadens utseende. Åtgärden har normalt en bättre lönsamhet än att byta hela fönstret. Förbättring av fönster leder också till minskat kallras och buller vilket kan adderas som ”plus” till energikalkylen. Fönstertätning bör utföras med hänsyn till ventilationen så att det inte blir för tätt. Fönstertätning är framförallt intressant i hus med balanserad ventilation, s.k. FT-ventilation.
Normalt är förbrukningen av vatten (kall- och varmvatten) ca 200 liter per person och dag. Vattenförbrukningen varierar mycket beroende de boendes vanor. För att minska förbrukningen av vatten kan moderna kranar och effektiva duschmunstycken installeras.
Många fastigheter har gemensamma tvättstugor. Tekniken för tvättutrustning har utvecklats mycket under senare år, både med avseende på energi- och vattenförbrukning. Utrustningen bör därför bytas med ett intervall om 10–12 år. Om huset värms med energislag som är billigare än el, är det bra om tvättmaskinerna kan anslutas till både varm- och kallvatten. Automatik i maskinen sköter då om val av tvättemperatur, beroende på tvättmoment. Efter byte av tvättutrustning kan det också vara möjligt att minska byggnadens elsäkring och därmed sänka kostnaden för elabonnemanget. Tvättstugans torkutrustning (elvärmda torkskåp och torktumlare) drar oftast mer energi än tvättmaskinerna. Det är viktigt att centrifugeringen har höga varv vilket också förkortar torktiderna. I modern torkutrustning används olika ondenseringsprocesser (värmepump, kondenstumlare). Fördelen är minskad energiförbrukning, men nackdelen är förlängda torktider. Om byggnadens ventilationssystem medger det kan den konventionella torkutrustningen kompletteras med värmeåtervinning från torkskåp och torktumlare. Det är också viktigt att brukarna av tvättstugan ges rätt instruktioner t.ex. att maskinerna ska vara välfyllda, att rätt tvättprogram/-temperatur väljs, att centrifugera med hög hastighet, att filter ska rengöras mm.
Normaltemperaturen i varje lägenhet bör ligga på ca 21ºC och några grader lägre i sovrummet. Varje grads sänkning av temperaturen medför ca 5 % minskning av årsförbrukningen. En grundläggande förutsättning för att varje lägenhet ska ha samma temperatur, är att värmesystemet är väl injusterat. Efter tilläggsisolering eller ombyggnader måste oftast en ny injustering göras. För att finjustera rumstemperaturen kan även termostatventiler installeras på radiatorerna. Dessa gör mest nytta i rum med hög solinstrålning eller i utrymmen som kök där utrustningen har stor värmealstring. Reglerutrustning vid byggnadens värmecentral (pannan eller undercentral vid fjärrvärme) bör helst bytas med ett intervall av 15–20 år. Reglerutrustningen ser till att byggnaden får rätt värmeleverans vid olika klimatförutsättningar.
Här är några faktorer som kan leda till onödigt höga värmekostnader:
Det finns olika alternativ att välja mellan, som alternativ till olje- och eluppvärmning. Här är en kortfattad sammanställning:
Fjärrvärme
• enkelt, miljövänligt, driftsäkert
• frigör utrymme inomhus
• kräver närhet till kulvert
Bergvärmepump
• frigör utrymmen inomhus
• kräver vissa ytor utomhus
• övergång från oljeberoende till elberoende
Biobränslepanna
• lägre bränslekostnad
• mer drift- och skötselarbete
• förnyelsebart bränsle
Vilket system som är bäst ur lönsamhets- och miljösynpunkt beror bland annat på lokala förutsättningar och kräver särskild utredning. Börja med att kontrollera med den lokala gas- eller fjärrvärmeleverantören om vilka förutsättningar som gäller i området. Ta även in offerter för några alternativ som jämförelser.
Samtliga mätare (el, vatten, värme eller gas) bör läsas av minst en gång per månad. Det ger föreningen underlag för statistik som kan avslöja om något inte fungerar som det ska i byggnaden, även vattenläckor som kan orsaka stor skada. För att värmeförbrukningen under ett år ska vara jämförbar med ett annat år måste den ”normalårskorrigeras”, d.v.s. man måste ta hänsyn till att utetemperaturen varierar mellan olika år. Flera fjärrvärmeleverantörer erbjuder olika statistiktjänster på sina hemsidor och det finns ett flertal datorprogram som enkelt hanterar energistatistiken för en eller flera byggnader. Normalårskorrigeringen kan göras månadsvis eller årsvis. År 2001 och 2002 var t.ex. varmare än normalt vilket medförde att behovet för uppvärmning för dessa år var ca 5–10 % lägre jämfört med ett normalår.
Som komplement till de ordinarie mätarna kan också fler mätare installeras. Exempelvis en flödesmätare före varmvattenberedaren som tillsammans med temperatur ger uppgift om varmvattenförbrukningen och en särskild elmätare före värmepumpen som underlag för att bedöma om den ger avsedd besparing. I samband med fakturering av månadsavgiften kan information om föreningens energianvändning bifogas, gärna i kombination med olika energispartips.
Erfarenheten visar att om man inför lägenhetsvis mätning av förbrukningen av värme eller tappvarmvatten så minskar energianvändningen. Den största vinsten görs i hus med hög förbrukning och där man inte har utfört någon injustering av värmesystemet. Kostnaden för att införa mätning är relativt hög även om den har minskat på senare år. På www.energimyndigheten.se finns en rapport med erfarenheter från individuell värmemätning i svenska flerbostadshus.
"Håll koll på energin – det lönar sig! Råd och tips till styrelserna i HSB:s bostadsrättsföreningar." Beställ genom HSB Riksförbund, forlaget@hsb.se eller Lotti Zinsli 08/785 31 11. Priset är 160 kr/st, exkl. moms och frakt (80 kr/st för HSB-medlemmar).
”Smart energiupphandling. Tips och råd” Fastighetsägarna Sverige, 2006. Säljs bl.a. av
Byggtjänst, pris ca 380 kr + moms.
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Spara energi i bostadsrättsförening | 39.55 kB |
Vid nybyggnation och ombyggnad är det betydligt enklare att välja uppvärmningssystem för att påverka det framtida energibehovet jämfört med att göra åtgärder i efterhand. Det är därför viktigt att fundera över uppvärmningsfrågorna så tidigt som möjligt.
Om det är möjligt försök att välja ett så soligt och vindskyddat läge för det nya huset som tomten medger. Detta kan direkt påverka husets uppvärmningsbehov med ca 10–20 %. Välj så små fönsterytor som möjligt i fasader med nordlig orientering.
Genom att välja ett så bra klimatskal som möjligt vinns många fördelar, exempelvis kan man i vissa fall slippa att ha element under alla fönster och därmed få ett enklare och billigare uppvärmningssystem. Energibehovet minskar vilket också medför att storleken på uppvärmningskällan minskar och därmed installationskostnaden.
Energimyndigheten rekommenderar följande isolertjocklekar:
Ovanstående isolertjocklekar är högre än de som man normalt tillämpar. Det beror på att byggreglerna medger en flexibilitet i valet mellan isolerstandard, fönsterytor och mellan grad av värmeåtervinning. Ofta prioriteras utrymmet i huset före isoleringstjockleken. Den faktiska energiförbrukningen blir i storleksordningen 100–120 kWh/m2 och år beroende av typ av värmeåtervinning, fönsterstorlek, levnadsvanor, mm.
I äldre hus är tilläggsisolering av vindsbjälklag ofta en lönsam åtgärd. I tabellen visas ungefärlig besparing för ett vindsbjälklag på ca 125 m2. För noggrannare beräkningar finns program på isoleringsföretagens hemsidor, t.ex. Paroc och Isover.
Tänk på att vid ombyggnader och nybyggnation välja konstruktioner och material så att de tål förekommande fuktförhållanden både under byggskedet och under bruksskedet. Tilläggsisoleringar och byte av uppvärmningssystem, t.ex. från oljeeldning till bergvärmepump, kan medföra sådana förändringar av temperaturen i en byggnad att även fuktförhållandena förändras. Vid övergång från oljeeldning till bergvärme kallnar skorstensstocken och självdragsventilationen i huset kan försämras. Det kan ibland åtgärdas genom att man installerar springventiler vid fönstren. Även källaren kan bli svalare med fuktrisk i källarväggar och golv som följd. Vid installation av golvvärme i platta på mark eller källargolv är det viktigt att den underliggande isoleringen är tillräckligt tjock, minimum 20 cm. Om värmen tillåts läcka ned i marken ökar energiförlusterna och samtidigt bildas det ett ångtryck som under vissa betingelser kan ge fuktskador i ovanpåliggande konstruktioner.
På Boverkets hemsida, www.boverket.se (tel. 0455-35 30 00), finns broschyren ”Grundtips för golvvärme” att tanka hem. På hemsidan finns även byggregler, föreskrifter mm.
Fördelen med ett vattenburet värmesystem är förutom komforten att det i framtiden blir enklare att byta till andra energislag. Om huset byggs energieffektivt och har liten uppvärmd yta kan det med dagens energipriser vara svårt att motivera en dyr värmekälla och ett vattenburet värmesystem. Ett flexibelt alternativ är att ha en ackumulatortank som grund i ditt värmesystem. Till den går det att ansluta exempelvis solfångare, en vattenmantlad pelletskamin, värmepump mm. Med elpatron fungerar den som en elpanna. Planera redan nu så att det finns utrymme i pannrummet för olika uppvärmningsalterantiv.
Flera av dessa alternativ kombineras ofta med en så kallad elpatron. Det finns även fördelar att installera en braskamin för trivseleldning. Dels är den en utmärkt reservvärmekälla, dels är den enkel att i framtiden byta ut till en pelletskamin. Kontrollera dock med din kommun först hur de ser på användning av biobränslen.
I Lindås söder om Göteborg har 20 radhus byggts utan traditionellt uppvärmningssystem. Den faktiska förbrukningen är ca 50–70 kWh/m2 och år för uppvärmning och hushållsel. Varje hus har 5 m2 solfångaranläggning för tappvarmvattenproduktion, en effektiv värmeväxlare för återvinning av värme ur ventilationsluften samt är extra välisolerade och täta.
Genom att välja återvinning av värme ur ventilationen (frånluften) minskar uppvärmningsbehovet. Det vanligaste alternativet är en frånluftsvärmepump som avger värme till tappvarmvatten och ofta även till radiatorsystemet eller till ventilationen (tilluften). Ett annat alternativ är ett värmeåtervinningsaggregat, FTX-aggregat, som tar vara på värmen ur ventilationen (frånluften) och värmer tilluften.
SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut testar och certifierar olika produkter. Exempel på utrustning som är testade och P-märkta är pelletskaminer, pelletspannor, fönster, skorstenar, solfångare, ackumulatortankar och värmepumpar. På www.sp.se, tel. 033-16 50 00 finns mer information.
Läs av elmätaren en gång i månaden, då ser du snabbt om det har hänt något med värmesystemet i ditt hus, exempelvis att elpatronen i värmepumpen går mer än vad den behöver eller att en elradiator står på i onödan i ett uthus. Om du ökar din elförbrukning bör du kontakta ditt elnätsbolag och meddela förändringen för att undvika höga efterdebiteringar.
Om du installerar en så kallad effektvakt kan du normalt välja en lägre säkringsstorlek än normalt. Kostnaden för en effektvakt är ca 2 000–4 000 kr. Hur mycket du sparar per år beror på vilket nätbolag du har, vanligtvis mellan 800–1 200 kr/år.
Om du bygger ett nytt hus och installerar en biobränsleeldad panna så kan du få skattereduktion på upp till 15 000 kr. I befintliga hus kan man få skattereduktion för byte till energieffektiva fönster. Mer information finns hos Skatteverket .
Man kan också få bidrag för installation av en solvärmeanläggning, maximalt 7 500 kr. Bidraget söks hos Länsstyrelsen.
Kontakta sotaren om du planerar att byta bränsleslag som påverkar skorstenen. För många åtgärder krävs det bygglov, anmälan eller tillstånd, kontakta din kommun för mer information. Glöm inte bort att informera grannarna.
Konsumentverket T.ex. boken Värme i småhus.
Tel. 08-429 05 00, www.kov.se.
Energimyndigheten Tel. 016–544 20 00, www.energimyndigheten.se
Värmeboken 20°C till lägsta kostnad. Anders Axelsson, Lars Andrén. Wahlström & Widstrand.
| Bilaga | Storlek |
|---|---|
| Uppvarmning vid nybyggnation | 41.35 kB |