Uppvärmning vid ny- och ombyggnad

Vid nybyggnation och ombyggnad är det betydligt enklare att välja uppvärmnings­system för att påverka det framtida energibehovet jämfört med att göra åtgärder i efter­hand. Det är därför viktigt att fundera över uppvärmningsfrågorna så tidigt som möjligt.

Husets läge

Om det är möjligt försök att välja ett så soligt och vindskyddat läge för det nya huset som tomten medger. Detta kan direkt påverka husets uppvärmningsbehov med ca 10–20 %. Välj så små fönsterytor som möjligt i fasader med nordlig orientering.

Isolering

Genom att välja ett så bra klimatskal som möjligt vinns många fördelar, exempelvis kan man i vissa fall slippa att ha element under alla fönster och därmed få ett enklare och billigare uppvärmningssystem. Energi­behovet minskar vilket också medför att storleken på upp­värmningskällan minskar och därmed installations­kostnaden.
Energimyndigheten rekommenderar följande isolertjocklekar:

• Vindsbjälklag, 500 mm (U-värde 0,1 W/m2)
• Ytterväggar, 300 mm (U-värde 0,16 W/m2)
• Snedtak, 400 mm (U-värde 0,13 W/m2)
• Golv mot mark, minst 140 mm isolering (U-värde 0,2 W/m2). Vid golvvärme minst 280 mm isolering. (Vid denna isolertjocklek bör åtgärder göras för  att förhindra risk för tjälskador, exempelvis genom att lägga isoleringsskivor horisontellt ut från hus­grunden.)
• Fönster, U-värde 1,2 W/m2 inkl båge och karm.
• Undvik köldbryggor i byggkonstruktionen.
• Isolera alla värmerör för att minska värmeförluster och kallvattenrör för att minska risk för kondens.
• Isolera ventilationskanaler i kalla utrymmen för att öka verkningsgraden vid värmeåtervinning.

Ovanstående isolertjocklekar är högre än de som man normalt tillämpar. Det beror på att byggreglerna med­ger en flexibilitet i valet mellan isolerstandard, fönsterytor och mellan grad av värmeåtervinning. Ofta prioriteras utrymmet i huset före isolerings­tjock­leken. Den faktiska energiförbrukningen blir i storleks­ordningen 100–120 kWh/m2 och år beroende av typ av värmeåtervinning, fönsterstorlek, levnadsvanor, mm.

TilIäggsisolering av vindsbjälklag

I äldre hus är tilläggsisolering av vindsbjälklag ofta en lönsam åtgärd. I tabellen visas ungefärlig besparing för ett vindsbjälklag på ca 125 m2. För noggran­nare beräkningar finns program på isolerings­före­tagens hemsidor, t.ex. Paroc och Isover.

Tänk på fukten

Tänk på att vid ombyggnader och nybyggnation välja konstruktioner och material så att de tål förekommande fuktförhållanden både under byggskedet och under bruksskedet. Tilläggsisoleringar och byte av uppvärm­ningssystem, t.ex. från oljeeldning till bergvärmepump, kan medföra sådana förändringar av temperaturen i en byggnad att även fuktförhållandena förändras. Vid över­gång från oljeeldning till bergvärme kallnar skorstens­stocken och självdragsventilationen i huset kan för­säm­ras. Det kan ibland åtgärdas genom att man installerar springventiler vid fönstren. Även källaren kan bli svalare med fuktrisk i källarväggar och golv som följd. Vid installation av golvvärme i platta på mark eller källargolv är det viktigt att den underliggande isoleringen är tillräckligt tjock, minimum 20 cm. Om värmen tillåts läcka ned i marken ökar energiförlusterna och samtidigt bildas det ett ångtryck som under vissa be­tingelser kan ge fuktskador i ovanpåliggande konstruktioner.

På Boverkets hemsida, www.boverket.se (tel. 0455-35 30 00), finns broschyren ”Grundtips för golvvärme” att tanka hem. På hemsidan finns även byggregler, föreskrifter mm.

Val av uppvärmningssystem

Fördelen med ett vattenburet värmesystem är förutom komforten att det i framtiden blir enklare att byta till andra energislag. Om huset byggs energieffektivt och har liten uppvärmd yta kan det med dagens energipriser vara svårt att motivera en dyr värmekälla och ett vattenburet värmesystem.  Ett flexibelt alternativ är att ha en ackumulatortank som grund i ditt värmesystem. Till den går det att ansluta exempelvis solfångare, en vattenmantlad pelletskamin, värmepump mm. Med elpatron fungerar den som en elpanna. Planera redan nu så att det finns utrymme i pannrummet för olika uppvärmningsalterantiv.

Värmekällor som kan vara aktuella i ett småhus är

• Fjärrvärme
• Olika former av värmepumpar som tar värme från t.ex. berg, jord, sjö (anmälan/tillstånd krävs) eller luften, ute­luft eller ventilationen (frånluft).
• Ved- eller pelletspanna
• Pelletskamin
• Solvärme – bra kombination med ved eller pellets.

Flera av dessa alternativ kombineras ofta med en så kallad el­patron. Det finns även fördelar att installera en bras­kamin för trivseleldning. Dels är den en utmärkt reserv­värmekälla, dels är den enkel att i framtiden byta ut till en pelletskamin. Kontrollera dock med din kommun först hur de ser på användning av biobränslen.

Ett hus utan värme­system

I Lindås söder om Göteborg har 20 radhus byggts utan traditionellt uppvärmningssystem. Den faktiska förbruk­ningen är ca 50–70 kWh/m2 och år för uppvärmning och hushållsel. Varje hus har 5 m2 solfångaranläggning för tappvarmvattenproduktion, en effektiv värmeväxlare för återvinning av värme ur ventilationsluften samt är extra välisolerade och täta.

Värmeåtervinning

Genom att välja återvinning av värme ur ventilationen (frånluften) minskar uppvärmnings­behovet. Det vanli­gaste alternativet är en frånlufts­värmepump som avger värme till tappvarmvatten och ofta även till radiatorsystemet eller till ventilationen (tilluften). Ett annat alternativ är ett värme­återvinnings­aggregat, FTX-aggregat, som tar vara på värmen ur ventilationen (frånluften) och värmer tilluften.

Välj P-märkt utrustning

SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut testar och certifierar olika produkter. Exempel på utrustning som är testade och P-märkta är pelletskaminer, pellets­pannor, fönster, skorstenar, solfångare, ackumulator­tankar och värmepumpar. På www.sp.se, tel. 033-16 50 00 finns mer information.

Följ upp förbrukningen

Läs av elmätaren en gång i månaden, då ser du snabbt om det har hänt något med värmesystemet i ditt hus, exempelvis att elpatronen i värmepumpen går mer än vad den behöver eller att en elradiator står på i onödan i ett uthus. Om du ökar din elförbrukning bör du kontakta ditt elnätsbolag och meddela förändringen för att undvika höga efterdebiteringar.

Installera en effektvakt

Om du installerar en så kallad effektvakt kan du normalt välja en lägre säkringsstorlek än normalt. Kostnaden för en effektvakt är ca 2 000­–4 000 kr. Hur mycket du sparar per år beror på vilket nätbolag du har, vanligtvis mellan  800–1 200 kr/år.

Bidrag/skattereduktion

Om du bygger ett nytt hus och installerar en bio­bränsle­eldad panna så kan du få skattereduktion på upp till 15 000 kr. I befintliga hus kan man få skattereduktion för byte till energieffektiva fönster. Mer information finns hos Skatteverket .
Man kan också få bidrag för installation av en solvär­meanlägg­ning, maximalt 7 500 kr. Bidraget söks hos Länssty­relsen.

Bygglov, anmälan och tillstånd

Kontakta sotaren om du planerar att byta bränsleslag som påverkar skorstenen. För många åtgärder krävs det bygglov, anmälan eller tillstånd, kontakta din kommun för mer information. Glöm inte bort att informera grannarna.

Mer information

Konsumentverket T.ex. boken Värme i småhus.
Tel. 08-429 05 00, www.kov.se.
Energimyndigheten Tel. 016–544 20 00, www.energimyndigheten.se 
Värmeboken 20°C till lägsta kostnad. Anders Axelsson, Lars Andrén. Wahlström & Widstrand.